trulsdotter

Idag har inte varit en bra dag, skulle ha kunnat vart bättre. Red med på en vuxenlektion med Prisen, i slutet av lektionen frågade min tränare mig "Är det du eller han som inte är på humör idag? Eller är det kanske båda? Jag har sätt bättre :)"
Jag svarade att jag inte visste... Det gick ingen bra, han var stark och streta emot, jag kände mig hård i handen och nej, idag funkade det bara inte :(

Men det är otroligt skönt att ha en tränare som känner en såpass bra som hon gör, hon vet vad jag kan och vad jag vill, hon märker när jag inte är på humör och ger mig alltid goda råd när allt bara går fel.. Hon gav mig tips inför morgondagens ridning...
Jag ska ta ut Prisen i ridhuset innan de börjar bygga upp hindren till hoppträningarna. Då ska jag sätta på musik och försöka koppla bort allting, jag ska träna på galoppfattning och jag ska koncentrera mig, gemig fan på att jag kan det här. Jag ska rida med mer ben, det är det jag tappar. Jag måste också korta mina tyglar och ska inte alls behöva ta så mkt i handen (där av slipper jag känna mig dum o hård i handen, jag behöver ju inte vara det)...

Jacquard fick stå, som sagt så sprack min lilla planering redan i början av veckan. Gick iaf in och gosade med honom, han buffade på mig och jag buffade tillbaka. Det vart liksom som en busig liten kamp vi hade, inte som det brukade. Sen kliade jag honom massor pannan innan han buffa en sista gång (lite småsurt) och började äta av det sista utav höet...
Jag tänkte på det idag, har ju lärt mig att man ska bli sur och "säga till" hästen när den bufflar. Eftersom det är en dominans grej som den gör.. Men behöver det verkligen vara så? Vem har sagt att det alltid är det rätta? Jag vill dessutom inte behöva vara "dominerande" en "ledare" över hästen på det sättet... Jag vill istället kunna "leda" hästen som hästarna i flocken alltid gör. Jag vill gå ifrån "western NH" och istället hitta en relation via sällskap och kärlek. 
Idag var det en person i stallet som skrek till sin häst, vad är meningen med det? Skriker man till sina vänner om man tycker olika? Hur ska man då kunna vinna tillit.. Kärlek.. en bra relation? 
Jacken visar ofta om han tycker ngt är fel, han kan buffa för att han är på dåligt humör eller bara lite smått irriterad. Det är svårt o förklara, som nu var det som om han buffade lite för att han tycker att jag dissat honom för mycket under kvällen. Vet att han höll koll på mig, lyssna när jag prata med Prisen osv. Sen när jag gick in till honom, var det som om han ville säga "Jaha, nu duger jag?" Åh min gulle <3


Surprise visar mer och mer sin personlighet, som när jag ställer honom på gången, sätter aldrig fast mina hästar om jag absolut inte måste. Men Prisen är lite busig så han måste ha grimskaft hängande framför sig än så länge ^^   
Då sänker han ibland huvudet sakta lite i smyg för att kanske lyckas smita under grimskaften (han har lyckas en gång) men när jag säger "hörrudu jag ser dig" så bara skakar han busigt på huvudet.

Hästar är verkligen underbara djur, alla ser inte det fina, personligheten. Tyvärr är de bara det "djur" i mångas ögon, som ska uppfostras och lyssna på minsta lilla du säger och gör...

 Ett kanske ganska tråkigt o långt inlägg, men speciell för mig.. Klockan är dessutom mitt i natten, men inlägget handlar om den 4 feb 2010.